Fågelmatning vintertid är populärt – både bland människor och fåglar.

Ämnet är omgivet av många myter, så det kan vara värt att understryka två grundregler:

mata så mycket eller så litet du har lust

börja när du vill och håll på så länge du har lust (eller råd)

Kom ihåg:

solrosfrön, talgbollar och jordnötter ofta populärast småfågelföda

bra om fåglarna inte kan sitta i maten

Fröautomaten bör helst vara beskaffad så att fåglarna inte kommer åt att sitta i maten för att minska risken för att de sprider salmonella till varandra. Också en fördel om flera fåglar kan äta eller hämta mat samtidigt. Honor av gråsparv.

Texten nedan är avsnittet "Ett liv och ett kiv" ur boken I fåglarnas värld  (Magnus Ullman, 2008).

Under vinterhalvåret går det utmärkt att locka fröätare till sin trädgård om man har ett välfyllt fågelbord. Delad glädje är dubbel glädje och förutom att fågelmatningen roar oss som kan sitta inne i stugvärmen och betrakta dramatiken på fågelbordet är det ställt utom tvivel att svenska folkets fågelmatning idag är så omfattande att den bidrar till ökad vinteröverlevnad för många småfågelarter: talgoxe, blåmes, gråsparv, pilfink, grönfink och andra.

Enligt en omhuldad teori är det olämpligt med punktinsatser som fågelmatare och om man inte kan eller vill mata hela vintern igenom så ska man hellre avstå. Det är en ren myt! De fåglar som lockas till fågelbordet är anpassade till det svenska vinterklimatet genom att vara beredda på att dra vidare så snart befintlig föda tagit slut. Det är ju vad som ständigt sker i naturen när rika bärbuskar eller fröståndare länsats på sitt innehåll. Så regeln är enkel: mata så mycket eller så litet du har lust!

En annan fråga gäller när man ska börja på hösten och sluta på våren. Är det inte risk att fåglarna förlorar sin naturliga förmåga att hitta föda om den serveras på silverfat för tidigt eller för sent på säsongen? – Nej, den risken finns inte. Även om behovet av stödutfodring kanske är som störst under midvintern är fåglarna alltid hjälpta av ett mattillskott, även tidigt på hösten och sent på våren. Också denna regel är alltså enkel: börja när du vill och håll på så länge du har lust (eller råd). Ju tidigare du startar en permanent matning desto större är chansen att du får många midvintergäster till bords. De verkliga fågelmatarproffsen matar större delen av året!

På vissa håll kan det bli problem med duvor eller kråkfåglar som sätter i sig väldiga mängder av de fröer som egentligen är ägnade för småfåglarna. Ibland kan det då hjälpa att hägna in fågelbordet med 50 mm hönsnät där småfåglarna lätt tar sig igenom medan de större och glupskare hålls utanför.

När det gäller val av fågelmat får man prova sig fram. De flesta arterna är mest intresserade av fettrik föda som solrosfrön, hampfrön eller jordnötter. Så kallad vildfågelblandning innehåller ofta hög andel havre och bland småfåglarna är det främst gulsparvar som sätter värde på den. Solrosfrön brukar vara ett säkrare kort.

Den som matar med populära delikatesser som talg, ister och späck bör se till att kosten håller så låg salthalt som möjligt.

Eftersom fåglarna inte håller isär måltider och toalettbesök lika strikt som vi människor brukar göra, är det bra om fågelmatningen sker så att inte mängder av frön faller ner på marken med risk för att salmonella sprids mellan fåglarna. Om mycket frön ändå trillar under fågelbordet kan det vara klokt att städa lite då och då.

En frö- eller nötautomat är nog bra. Men det ska ju helst vara något i den. Blåmes.

Foto: Magnus Ullman. Samtliga fotografier på www.faglarosterlen.se är tagna på Österlen.

Talgbollar är bra men det finns en risk att fågeln fastnar med tungan eller en fot i det finmaskiga nätet. Bäst är att ta ut talgbollen ur nätet och lägga den i en automat. Pilfink.

Bl.a. bo- och bergfink äter helst på marken. Därför kan det vara en fördel att sprida vissa frön också på marken, gärna en bit ifrån själva automaten. Bofink. 

Det finns många bra och billiga frö- och nötautomater i handeln. Somliga är ganska små och kan behöva fyllas på dagligen. Ibland passar det bättre med en rymligare automat. Pilfink.

Trastar är förtjusta i äpplen och potatis, och äter gärna på marken. Här på Österlen bör ju inte äpplen vara någon bristvara! Koltrast.

Ett bra sätt att mata vinterfåglar är att plantera buskar och träd med bär. Speciellt populära är rönnbär och oxel. Grönfink.

Öppet vatten i anslutning till matplatsen uppskattas, speciellt vid minusgrader. Pilfink.